Breathing, but barely alive


Att bara gå runt och vänta, att inte veta någonting och inte våga hoppas, känns som bortkastad tid. Meningslöst. Är det meningen att det ska vara såhär? Vad kan man göra mer än att avvakta när bollen inte ligger på ens sida? Att förvirrat och hopplöst gå runt och invänta en sanning som aldrig verkar komma gör att tiden och delar av livet känns förlorad. Vad ska man tro och hur ska man handla för att alla knutor ska lösas upp? Jag vill bara vara säker på något.

  Blä, det känns som att det kryper inom mig. Godnatt.
                                                                                            / Michis



Kommentarer




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Slippa skriva i dina uppgifter nästa gång?

Trackback